Innan du börjar läsa vill jag bara varna för lite ”elakheter” i form av mina åsikter om folk och fä. Åsikterna är de jag hade ”förr” och gäller förmodligen inte längre men, å andra sidan, kanske de gör det.

Jag är också full medveten om att jag inte är någon ängel, och man tycka att eftersom jag inte är felfri, har jag ingen rätt att påpeka andra fel. Men då har man inte fattat vad som är skillnaden mellan åsikt och fakta. Bara för att jag säger att nån är slut i huvudet, behöver det inte vara så, eller hur?

Hur som helst står jag för vad jag tycker och tyckte.

Aja då har jag sagt det.

Ämnet är förändring, och jag vill haspla ur mig lite tankar om det. Till att börja med kanske vi ska definiera ordet lite. Rent matematiskt är förändring Y och nuvarande tillstånd X. Alltså är Y ≠ X, men frågan är om Y > X, Y < X eller om Y är ens relativ till X?

Så för att något ska klassas som förändrat måste det skilja sig från hur det brukade vara. Finns det några regler för detta? Hur mycket måste förändras för att det ska vara en förändring? Jag anser att det är lagen om betraktarens öga som gäller. Förändringar är inte alltid positiva, även om något ändras till det sämre så är det ju trots allt ändå en förändring.

Så… är förändring bra? I alla lägen? Även om den medförde något dåligt?

Jag tror att det inte finns några sådana etiketter att limma på. Återigen betraktarens öga, och eftersom det är den lagen som gäller kan man heller inte generalisera.

Vi uppfann tiden. Vi uppfann åldrandet, datumen, tron om att ett varv runt solen betydde att saker blev äldre med 1 års skillnad. Vi uppfann den principen, den tron. Kan man då dra ett likamed-tecken mellan Tid och Förändring?

Står saker någonsin stilla? Jag vet att jag har upplevt det så ett par gånger, att ingenting händer. Men det har ju bara gällt mig och min personliga sfär, världen trallar ju vidare.

Så vad skulle hända om nu allt stannade, detta medför ju givetvis att vi måste stanna upp varena elektrons framfart runt varenda neutron. varje kvark måste stanna. Men ponera att man istället stannar upp ett fåtalav dessa? Säg alla som finns i en människas kropp. Allt stannar ögonblickligen, jag menar på en gång. Människan stannar. Kan man starta upp det igen efter säg 20 år, i vår tidsräkning som denna kropp nu inte räknas till, och för dessa atomer, för den hjärnan, människan så har det inte gått en mikrosekund?

Eller påverkas kroppen ändå? Även om vi skulle placera den i ett fält av anti-tid?

Alla krafter har en motkraft, hojtar Newton. Alla plus har ett minus, alla parter har en motpart.

Så vad är tidens motpart? Existerar tiden så existerar såklart en motpart.

Så vad vi idag vet är att det inte finns någon anti-tid. Begreppet kan inte ens omfamnas. Innebär detta då att tiden inte heller finns?

Jag kommer ingenvart ännu, behöver lite Nik-tankar i ämnet för att öppna upp hjärnan. Så jag lugnar mig än så länge.

Not: Jag har inte kommit in på det där jag introducerade med ännu, täntke dra lite personliga referenser senare. Så än så länge får Isaac Newton och Nik, de enda omnämnda personerna i ovanstående text ta illa vid sig bäst de vill